Rastlösa jag
Jag packade en väska och begav mig tillbaka till landet för att hjälpa mamma köra upp saker till gården. Eftersom pappa inte är har hunnit hämta min bil tänkte jag att jag kunde stanna över natten och åka vidare till Stockholm imorgon. Men efter ett par timmar började det åter krypa i mig och jag ville vidare. Åka. Iväg.
Jag fick glatt hoppa in i Jeepen igen och gunga tillbaka in till norrköping. Jag vill hem!
Rastlösheten beror nog på just det. Hemlängtan. Jag trodde aldrig att jag skulle sakna min kaoslägenhet (jag var snarare orolig för att jag aldrig skulle vilja åka tillbaka). Jag slutar aldrig att förvånas över mig själv.
Så nu ska jag packa in mig och lilla Astrid i bilen och bege mig uppåt! Hem till mitt Stockholm och mi pequeño apartamento :)
