Slut som artist!
Jag borde glädjas och till och med fira. Veckans mål är uppnådda - Tentan är avklarad, jag gjorde mitt abolut bästa för att få grepp om ämnet inför skrivningen, och renoveringen ÄR halvvägs igenom!
Men jag känner mig slut. Slut som artist. Jag tror jag behöver en rejäl omladdning (läs: urladdning). Jag behöver nog antingen komma bort eller bli riktigt redlös. Eller båda två!
Jag vill ta första bästa flyg, var som helst - men just nu är jag så pass off att jag inte förmår att ta mig för någonting över huvud taget. Jag önskar att någon ringer på min dörr och meddelar att en taxi som ska ta mig till Arlanda väntar nedanför och att jag har max 10 min att packa. Jag skulle ta den mista väska jag hittar, packa en bok, de kläder som ligger närmast till hands, high heels och min nya svarta klänning och sen skulle jag vara klar. REDO. På gång.
Appråpå att knacka på min dörr, så är jag tillbaka i min lägenhet. Nu är målningen är klar, alla masonitskivor, all plast och all papp är borta och golven är skurade! Det är riktigt beboligt!! Jag är nu mer än halvvägs!
Vad mer som är värt att glädjas över är att jag, för första gången på 17 år, ska få fira jul med hela min familj samlad. Helt fantastiskt!
Förra året firade jag julafton på 3 ställen, hos 3 olika familjer, med 7 mils avstånd i vinterväglag. Det innebar i praktiken att jag spenderade en stor del av julafton själv i bilen på väg till eller från ett firande. Jag kunde inte förmå mig njuta ordentligt eftersom jag hela tiden kände att jag var påväg därifrån vidare till nästa familj. Så till slut fann jag mig själv gråtandes, ensam, på E22 mitt ute på vishan. Så vill jag aldrig mer ha det!
Ikväll ska jag äta upp dom sista knäcken, se på tv och njuta av att min lägenhet är återställd och ser ut och känns som ett hem! Förhoppningsvis är jag återställd - back on track - imorgon när jag vaknar. Då ska jag jobba ett par timmar på Elwing men sen ska jag ta helg. Kanske har jag tur, att det finns en räddande ängel som sliter upp mig ur min dvala och drar med mig ut till Arlanda, eller så vaknar jag upp och tar mig själv i kragen och blir min egen räddande ängel på en vit springare. Who knows?
Men jag känner mig slut. Slut som artist. Jag tror jag behöver en rejäl omladdning (läs: urladdning). Jag behöver nog antingen komma bort eller bli riktigt redlös. Eller båda två!
Jag vill ta första bästa flyg, var som helst - men just nu är jag så pass off att jag inte förmår att ta mig för någonting över huvud taget. Jag önskar att någon ringer på min dörr och meddelar att en taxi som ska ta mig till Arlanda väntar nedanför och att jag har max 10 min att packa. Jag skulle ta den mista väska jag hittar, packa en bok, de kläder som ligger närmast till hands, high heels och min nya svarta klänning och sen skulle jag vara klar. REDO. På gång.
Appråpå att knacka på min dörr, så är jag tillbaka i min lägenhet. Nu är målningen är klar, alla masonitskivor, all plast och all papp är borta och golven är skurade! Det är riktigt beboligt!! Jag är nu mer än halvvägs!
Vad mer som är värt att glädjas över är att jag, för första gången på 17 år, ska få fira jul med hela min familj samlad. Helt fantastiskt!
Förra året firade jag julafton på 3 ställen, hos 3 olika familjer, med 7 mils avstånd i vinterväglag. Det innebar i praktiken att jag spenderade en stor del av julafton själv i bilen på väg till eller från ett firande. Jag kunde inte förmå mig njuta ordentligt eftersom jag hela tiden kände att jag var påväg därifrån vidare till nästa familj. Så till slut fann jag mig själv gråtandes, ensam, på E22 mitt ute på vishan. Så vill jag aldrig mer ha det!
Ikväll ska jag äta upp dom sista knäcken, se på tv och njuta av att min lägenhet är återställd och ser ut och känns som ett hem! Förhoppningsvis är jag återställd - back on track - imorgon när jag vaknar. Då ska jag jobba ett par timmar på Elwing men sen ska jag ta helg. Kanske har jag tur, att det finns en räddande ängel som sliter upp mig ur min dvala och drar med mig ut till Arlanda, eller så vaknar jag upp och tar mig själv i kragen och blir min egen räddande ängel på en vit springare. Who knows?
Kommentarer
Anonym
Min egen starka "Pippi Långstrump"!!! FIxar ALLT!
Snart JUL......DIN Jul! Alla vi,glögg, god mat, bastu och julmys på Solhagen! Längtar efter Dig! Kram mammis
Cassandra Björde
Tack! Jag längtar efter dig oxå! Julen kommer bli underbar, äntligen! Jag tror vi kommer ha så mysigt tillsammans! Pappa o Marie får ta sova i mitt hus så får de vara lite för sig själva, så sover jag hemma hos dig! Kram
Trackback
