Igår kom Andrea förbi på spontan middag/kvälls-mys. Vi drack te och åt mackor, drack lite vin och hade deap talk. Om livet. Vi pratade om en gemensam bekant som är otroligt fokuserad och motiverad för ett framtida mål - att bli framgångsrik. Siktet är inställt och personen i fråga är beredd att göra avkall på allt tills målet är uppfyllt. Tanken är han/hon ska "leva livet" sen när målet väl är uppfyllt (tydligen efter pensionen).

Förr trodde jag att jag skulle dö ung. Det färgar kanske mig lite grann för jag tycker att livet är för kort och för oberäknelig då vi kan dö av en olycka redan imorgon. Jag anser därför att vi verkligen bör ta vara på det liv som pågår NU. Men när jag funderar på det så kan det kanske vara så att jag lever lite för mycket i nuet. När jag tänker tillbaka på de senaste åren ser jag intensiva år där jag tagit absolut alla chanser att uppleva nya saker, förkovra mig och leva livet. Jag pendlar från 1 till 10 - ibland kan jag gå från ena sidan på skalan till den andra under en och samma dag. Jag blir lätt uppfylld av livet - på gott och ont.

Jag har ett par ordspråk som betyder mycket för mig och som jag lever efter, ett av dem är just detta;
Enjoy this moment, this moment is your life!