Jag vet att jag är för ung för detta, men........
För ett tag sedan så spelade de en låt på radion som gav mig nostalgi. Jag fördes tillbaka till en annan tid - men istället för känslan jag hade då så infann sig en slags fruktan och oro. Mitt förnuft vet att jag är för ung för att tänka så här.. Men just då kunde det inte hjälpas och även om jag snabbt lät tankarna glida vidare är det en tanke jag inte helt lyckas bli av med.
Kommer jag bli så lycklig och kär igen? Kommer jag träffa någon som kompletterar mig nu, på samma sätt som Daniel var en perfect match då?
Kommer jag bli så lycklig och kär igen? Kommer jag träffa någon som kompletterar mig nu, på samma sätt som Daniel var en perfect match då?
Jag tror inte att jag kommer kunna göra det. Det var annorlunda då. Då var jag ung, novis, mer full av livskraft.
Jag är inte bitter - jag bara konstaterar.
Året var 2007. Jag var tokigt ny-kär och vi hade bokat en resa, packat och satt oss i bilen inom 2 timmar från att vi kom på att vi borde åka iväg. Vi såg inga hinder, bara möjligheter! Här i bilen på väg till flygplatsen bytte vi båda bort arbetspass och tog semester. Några timmar senare gick jag barfota på en strand. Ung, galen och lycklig.
Kommentarer
Anonym
Gumman! Du är fortfarande ung och galen..och snart är du lika lycklig igen!!! Kram
Trackback
