Tankar en tisdag
Jag har det väldigt bra i Madrid. Vädret är fortfarande underbart (shorts/klänning varje dag), jag bor i en fräsch lägenhet på ett kanon läge, äter mycket god mat etc..
Men jag måste medge att jag tycker att jag har det ännu bättre hemma. Jag vet vart jag ska gå om jag har ont i ryggen, jag vet vart gymmet ligger, jag vet precis vart jag ska gå när jag behöver köpa någonting. Jag har två fantastiska hem, både en liten lägenhet i vår vackra huvudstad och ett fantastiskt hus på landet. Jag har en rolig liten hund, fin familj och vänner och jag är sällan eller aldrig längre bort än 2 timmar från mannen jag älskar.
Jag förstår hur lyckligt lottad jag är. Vilken förmån det är att få åka hit till Madrid. Att få ha ett ilandsproblem som trivsel. Men detta är trots allt hur jag reflekterar över min utbytestermin..
Jag kan nog också se probemet/ lösningen. Jag inser att det handlar om att bo in sig, lära känna och skaffa vanor. Jag inser också att jag inte riktigt gett det en ärlig chans. Jag har haft turen att för det mesta ha Casse här, övrig tid har jag rest till både Sverige & Valencia, lyckats begrava mig i studier eller helt enkelt stoppat huvudet i sanden.
Nytt mål är att skapa "riktig" vardag. Steg 1 är att försöka hitta mig ett gym. Det lär definitivt hjälpa mig på fler plan än trivseln - typ avhjälpa min ryggvärk och klubba mig i säng :)
Egentligen ville jag ju att den här perioden skulle vara en upplevelse för sig - en period utan vardag - men jag får nog lov att omvärdera. Bland all impulsivitet och äventyrslust finns det visst en del i mig som gillar det trygga, bekväma och hemtama :)
